ytterst dåliga vanor

Jag har kommit på mig själv med att ha börjat använda så enormt fula uttryck. Bland annat så har jag börjat säga 'fett' om allt jag gillar. Det är ju helt fruktansvärt fult och det har blivit en vana jag inte kan bli av med. Ännu värre är att mina vänner verkar ha apat efter det (jag vet, jag har dåligt inflytande på folk, du behöver inte säga det) och nu har det blivit så vardag att ingen ens orkar öppna käften för att säga hur fult det är. Ond cirkel. Hur ska det här sluta egentligen? Jag vill bara att 2004's ghettosvenska ska komma och ta tillbaka sin skit och därmed rädda oss.

Sen så, det här är ta mig fan ännu värre, har jag börjat vilja avsluta meningar med 'baby'. Baby. Ni hör ju. Är det nu det är dags att börja googla tillvägagångssätt för att ta livet av sig? Jag vill dessutom säga det till allt och alla, och enbart i fula meningar. Typ "du luktar svett, BABY". Det bara är där och vill sägas, efter varje efterbliven mening. Än så länge kämpar jag emot denna nya, hemska instinkt och 'baby' uttalas bara i min helt normala hjärnas tysta värld. Hoppas det förblir så. Men antagligen inte.

Jag borde göra något åt det här. I alla fall 'fett'. Det förstör ju till och med andra människor. Det i sig behöver man ju inte bry sig om men det drar på karmakontot.


Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits